Läser en artikel av statsvetaren och Somaliaspecialisten Ken Menkhaus. Han är ofta en dysterkvist, ser alltid problemen i Somalia, och inte lösningarna.
Och det är klart att det är lätt att bli dyster, konflikten ser ut att inte ha en ände.
Men den inställningen går det inte att ha som diplomat. Då måste man vara professionell optimist.
Menkhaus hävdar att al-Shabaabs bombningar av civila mål i Ugandas huvudstad Kampala i juli i år har skadat al-Shabaab. Genom att exportera konflikten i Somalia har den stora somaliska diasporan exponerats för säkerhetstjänster i de länder de uppehåller sig – USA, Kanada, Västeuropa, Kenya.
Diasporan sänder årligen stora belopp till släktingar i Somalia, uppemot 1 miljard dollar. Man finansierar också investeringar på detta vis i Somalia.
Därutöver går en del av överföringarna till att finansiera al-Shabaab och al-Qaeda i Somalia.
Menkhaus menar att bombningarna i Kampala kan leda till att fler restriktioner införs som gör det svårare för vanliga somalier att sända pengar till Somalia. Ytterligare terrorhandlingar utanför det krigshärjade Somalia skulle kunna leda till hårdare restriktioner, men också till en motreaktion hos somalierna mot extremisterna i Somalia.
Han kallar denna motreaktion ”Blowback reaction”.
Menkhaus menar också att det går en avgörande linje inom Shabaab och den fundamentalistiska rörelsen i Somalia mellan de som vill internationalisera konflikten, och de som har en nationell agenda. Och att rörelsen kan splittras ifall de internationella jihadisterna fortsätter att driva en internationell agenda.